Program och plenarföreläsare

Onlinekonferens

Konferensen pågår från kl. 9 den 4 november till kl.16 den 5 november.

Till programmet

Abstracts

Plenarföreläsare

Tre inbjudna talare kommer att belysa konferensens tema ur olika perspektiv: Per Holmberg (Göteborgs universitet), Nina Nørgaard (Syddansk universitet) och Aslaug Veum (Universitetet i Sørøst-Norge).

Per Holmberg
Göteborgs universitet

Med SFL i skolans textlandskap och vikingatidens

I mitt föredrag ska jag diskutera hur SFL fungerar för att förstå och undersöka texter i dess rumsliga kontexter. Jag kommer att utgå ifrån tre texter, eller kanske snarare tre textartefakter, nämligen en pizzakartong, en tryckt lärobok och en ristad rest sten. Med pizzakartongen vill jag problematisera SFL:s teori om relationen mellan text och kontext, och föreslå att teorin förutom realisering och instansiering också skulle behöva ett begrepp aktivering för att inte hamna i en delokaliserad förståelse av hur texter fungerar. De två senare texterna – läroboken och stenen – hämtar jag från textforskningsprojekt jag arbetat med (”Genrearbete för flerspråkiga elever” respektive ”På återbesök vid Rökstenen”). I båda fallen vill jag visa hur ett fokus på aktivering kan bidra med ny kunskap om texterna och deras register. I en rumslig kontext blir det osäkert om lärobokens primära funktion är didaktisk. I en rumslig kontext blir det osäkert om den resta stenens primära läsare är människor. Avslutningsvis vill jag skissera vilken typ av tvärvetenskapliga samarbeten som kan krävas för en mer rumslig textforskning.

Nina Nørgaard
Syddansk Universitet

Et socialsemiotisk perspektiv på multimodal mimesis

Emnet for dette foredrag er den multimodale semiotiks potentiale i analysen af litterære værker med specielt fokus på brugen af billeder i romaner for voksne. Foredraget bygger videre på mit arbejde med at udvikle en multimodal stilistik (Nørgaard 2019), der gennem en kobling af traditionel stilistik og multimodal socialsemiotik kan håndtere de betydninger, der skabes i samspillet mellem verbalsprog og andre semiotiske ressourcer så som billeder, typografi, farve, layout og papir i litterære værker. I mit foredrag vil jeg gå dybere ind i et af de emner, jeg beskæftiger mig med i min disputats, nemlig hvordan billeder i en roman er med til at positionere læseren i forhold til romanens univers, og hvordan den multimodale semiotik kan bidrage til analyse heraf.

Det litterære omdrejningspunkt i mit foredrag er Christian Jungersens roman Du forsvinder (2012) om Mia, der er gift med Frederik, hvis personlighed ændrer sig radikalt, da han får konstateret en hjernesvulst. Det viser sig, at Frederiks personlighed kan have været påvirket af den voksende svulst de seneste tre år – en lykkelig periode i et ellers ulykkeligt ægteskab, men også en tid, hvor Frederik skrupelløst svindlede for millioner på sin arbejdsplads. Det rejser spørgsmålet om, hvilken Frederik der er den rigtige Frederik. Romanens tematik om identitet og virkelighed bliver understøttet af dens multimodalitet, idet brugen af fotografier slører den ontologiske grænse mellem fiktion og virkelighed.

Gibbons (2012: 77-81) påviser, at multimodalt materiale i romanen kan positionere læseren “dobbelt deiktisk” (doubly deictic alignment) med en karakter i fiktionens univers. I mit foredrag vil jeg vise, hvordan den multimodale socialsemiotik kan udbygge Gibbons’ påstand ved at forankre en analyse af denne positionering i billedets grammatik. Jeg vil især fokusere på de visuelle kategorier perspektiv, distance og modalitet (Kress og van Leeuwen 2006) og deres analytiske potentiale i forhold til billedernes bidrag til romanens virkelighedstilknytning (mimesis) og fortolkningen deraf. Jeg vil således vise, hvordan udvalgte billeder i Jungersens roman ikke blot skaber en illusion af, at læseren ser det, som Mia ser, men at de tillige positionerer læseren med Mia i forhold til billedernes eksperientielle indhold. For at opnå en mere udtømmende beskrivelse af dette fænomen og dets metafiktive dobbelthed i romaner som Jungersens vil jeg desuden argumentere for en udvidelse af den multimodale stilistik med indsigter fra Zappavignas (2016) og Zhao og Zappavignas (2018a, 2018b) forskning i selfies fra et socialsemiotisk perspektiv.

Gibbons, Alison. 2012. Multimodality, Cognition, and Experimental Literature. London and New York: Routledge.
Kress, Gunther and Theo van Leeuwen. 2006. Reading images: The grammar of visual design. London and New York: Routledge.
Jungersen, Christian. 2012. Du Forsvinder. Copenhagen, Denmark: Gyldendal. (Udkommet på norsk i 2013 og svensk i 2014).
Nørgaard, Nina. 2019. Multimodal Stylistics of the Novel. More Than Words. London og New York: Routledge.
Zappavigna, Michelle. 2016. “Social media photography: construing subjectivity in Instagram images.” Visual Communication 15(3): 271-92.
Zhao, Sumin and Michelle Zappavigna. 2018a. “Beyond the self: Intersubjectivity and the social semiotic interpretation of the selfie.” New Media & Society 20(5): 1735-1754.
Zhao, Sumin and Michelle Zappavigna. 2018b. “The interplay of (semiotic) technologies and genre: the case of the selfie.” Social Semiotics 28(5): 665-682.

Aslaug Veum
Universitetet i i Sørøst-Norge

Nye tekster, nye media. nye samfunn  – Kva kan SFL og sosialsemiotikk hjelpe oss med å forstå?

Vi lever i ei tid med store globale samfunnsmessige endringar, som pandemi-utbrot, klimaendringar, og mange menneske på flukt. Endringar på makronivå i samfunnet er kopla til endringar i språk og sosiale praksisar på mikronivå (Fairclough, 1992). Oppgåva til semiotikarar, lingvistar og tekstforskarar er avdekkje  og beskrive mønster i meiningsskaping, både innanfor ein kultur, forskjellar mellom ulike kulturar og endringar over tid (Halliday, 1994).

Innan sosialsemiotikken er det ein lang tradisjon for å gå kritisk til verks når ein undersøkjer korleis meining blir skapt gjennom språk og andre semiotiske ressursar. I det kritiske ligg det at ein ser på korleis meiningsskaping kan bidra til både å utfordre og oppretthalde dominante verdiar og maktrelasjonar i samfunnet (Djonov & van Leeuwen, 2018). Å vere kritisk handlar då i stor grad om å anvende metaspråk og analysemodellar som er utvikla i sosialsemiotikken, for å synleggjere tilhøvet mellom tekst og kontekst, mikro- og makronivå i samfunnet (Janks, 2010). 

Sosialsemiotikken set ingen grenser for kva type menneskeskapte uttrykk  vi kan studere. Analyseobjektet kan for eksempel vere bygningar og rom (Ravelli & McMurtrie, 2015), monument og andre kunstobjekt (O'Toole, 1994) eller ulike typar multimodale tekster (van Leeuwen, 2008). I dette føredraget vil eg seie noko om kva innsikt sosialsemiotikken har gitt meg i korleis meining, verdiar og makt kan konstruerast og utfordrast, i takt med kulturelle og samfunnsmessige endringar. Eg presenterer eksempel frå  nokre av dei studiane eg har gjennomført gjennom åra, og nokre som eg gjerne vil gjennomføre i framtida.  Det kan dreie seg om korleis  innvandrarungdom eller politikarar vel å framstille seg gjennom mobilkameraet, korleis oljebransjen brukar klimaargument i reklame for seg sjølv, og korleis verdiar og makt kan reforhandlast gjennom utforming og plassering av ulike typar bygningar, rom og monument (Maagerø & Veum, 2015; Maagerø & Veum, 2018; Veum, Siljan, & Maagerø, 2020; Veum & Undrum, 2018).

Djonov, E., & van Leeuwen, T. (2018). Social media as semiotic technology and social practice: the case of ResearchGate’s design and its potential to transform social practice. Social Semiotics, 28(5), 641–664. Retrieved from https://doi.org/10.1080/10350330.2018.1504715 doi:10.1080/10350330.2018.1504715
Fairclough, N. (1992). Discourse and Social Change. Cambridge: Polity Press.
Halliday, M. A. K. (1994). An introduction to functional grammar. London: Arnold.
Janks, H. (2010). Literacy and power. New York, NY: Routledge.
Maagerø, E., & Veum, A. (2015). Moving a King: A Social Semiotic Analysis of Knut Steen's Sculpture of the Norwegian King Olav V, and Its Relocation. Multimodal Communication, 4(2), 133-150. doi:DOI 10.1515/mc-2015-0010
Maagerø, E., & Veum, A. (2018). Memoria of a National Trauma. In E. S. Tønnessen & F. Forsgren (Eds.), Multimodality and Aesthetics (pp. 65-79). New York: Routledge.
O'Toole, M. (1994). The language of displayed art. Rutherford: Fairleigh Dickinson University Press.
Ravelli, L. J., & McMurtrie, R. J. (2015). Multimodality in the Built Environment : Spatial Discourse Analysis. New York: Routledge, Taylor & Francis Group.
van Leeuwen, T. (2008). Discourse and practice:  New Tools for Critical Discourse Analysis. New York: Oxford University Press.
Veum, A., Siljan, H. H., & Maagerø, E. (2020). Who am I? How newly arrived immigrant students construct themselves through multimodal texts. Scandinavian Journal of Educational Research. doi:10.1080/00313831.2020.1788147
Veum, A., & Undrum, L. V. M. (2018). The selfie as a global discourse. Discourse & Society, 29(1), 86-103. doi:10.1177/0957926517725979

Terminologi-workshop

Nordisk Terminologiliste 5. workshop

4 november 2020, kl. 9.00-12.00 (zoom-lenke kommer)

På den 3. og 4. nordiske terminologiworkshopen ble det tatt en rekke beslutninger for gruppas arbeid videre, og ved denne 5. workshopen vil vi vie en del tid til å gjennomgå disse. 
Påmelding til årets workshop til: marthe.oidvin.burgess@usn.no 

Program

09.00 Velkomst
09.15 Status ved Marthe Øidvin Burgess, beslutninger for framtida
10.30-11.30 Arbeid i grupper med terminologilista
11.30-12.00 Avslutning