EDU konferens

Det naturvetenskapliga ämnesspråkets dolda agenda: Normer och värden i nationella prov och i elevtexter

Marie Ståhl, Uppsala universitet

Sedan lång tid tillbaka har vi sett ett dalande intresse för och kunskapsdropp i de naturvetenskapliga ämnena hos grundskoleelever, speciellt för kemi. Forskning har visat att många elever har svårt att identifiera sig med dessa ämnen. Orsakerna har förklarats med bilden som många har av naturvetenskap som något svårt och otillgängligt och endast till för en elit. Kan det senare förstås som en konsekvens av att den naturvetenskapliga ”världen” fungerar som en epistemological community (Miller 2006), en diskurs där människor talar, agerar och tänker enligt gemensamma normer och värden som kan ha en både utestängande och omfamnande effekt? Jag och många andra forskare vill hävda att det är så. Normer och värden finns i all undervisning och dessa har betydelse för elevers intresse för kemiämnet och för om elever kan känna sig delaktiga i undervisningen.

I min presentation kommer jag att belysa hur dessa normer och värden kan se ut, med exempel hämtade från de nationella proven i kemi och läroböcker från de övriga naturvetenskapliga ämnena. Dessa normer och värden kommer också att belysas utifrån ett elevperspektiv. Hur förhåller sig de argumenterande elevsvaren till budskapet i kemiproven om att naturvetenskap ska vara objektivt, rationellt och logiskt och att värderingar och emotionella uttryck inte ska finnas med i elevernas texter?

Att ta ställning och säga sin mening grundat i naturvetenskaplig kunskap är en viktig del av den naturvetenskapliga undervisningen i grundskolan enligt både kursplan och läroplan för de naturvetenskapliga ämnena. En lärares bekymmer kan då uttryckas i att det är svårt att bedöma elevernas kunskaper när detta sker i form av gruppdiskussioner. Men det går ju även att låta eleverna skriva argumenterande texter. Det senare sker dock sällan. Svenska elever skriver i allmänhet mycket lite inom den naturvetenskapliga undervisningen. Vad betyder det att som lärare få inblick i elevernas argumenterande texter utifrån ett didaktisk och språkligt perspektiv? Hur ser det ut i elevernas texter när de har möjlighet att uttrycka sina egna ställningstaganden? Går det att ta ställning utan att vara värderande och vilket uttryck får en text som saknar värderande uttryck? Detta är några av de frågor som jag tänker belysa under min presentation.

Referens
Miller, P. (2006). Contemporary Perspectives from Human Development: Implications for Feminist Scholarship. Signs, 31(2), s. 445-469

Ladda ned abstract  (PDF)